onsdag 25 februari 2009
Schack matt
Jag har hittat en ersättare till den gamla, slitna, men icke desto mindre sanna livsmetaforen berg- och dalbanan. Nu är det korthuset som gäller. Exakt hur man ska tolka livet som ett korthus får man välja själv, men jag säger det har att göra med hur snabbt allt rasar ihop till intet. Eller till en platt hög.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vi var så unga och vi kunde inte säga stopp
SvaraRaderaFast världen föll som ett korthus
när vi försökte klättra opp
Och vi fick aldrig säga hur vi älskade
varandra
som bara vänner gör
åh vad fint!!
SvaraRaderajag kom till slut på vilken det var också. faktiskt en av världens bästa låtar.