Jag älskar det här

"Jag tror på köttets lust och själens obotliga ensamhet"

Det började med att jag såg S.P.U.N.G. på tv. Melas rabblade det här i en viss scen. Eventuellt masturberade han. Han gillade litteratur. Jag med. Jag älskade S.P.U.N.G. Jag läste Doktor Glas, fast jag tyckte att det var klyschigt att göra det, både för att någon i en tv-serie gjorde det och för att det är en klassisk melankolibok på något sätt. Men när jag läste den var allt helt oklyschigt och det var en grym bok på riktigt. Och det där citatet kommer att leva för alltid för det är så himla sant.

Hjalmar Söderberg alltså.

Jag tror på en massa annat också, men det här är så fantastiskt.