torsdag 29 april 2010

"Ny"

Jag har klippt mitt eget hår i ett enda klipp, min bror har stuckit med sin Axe-deo och jag har smort in mig med hans Eldorado-hudkräm. Vad kan gå fel? Nu ska jag träffa mina översättarkompisar.

Fotsvett!

Varför är det tådelare på alla sandaler??? Jag fattar inte...

Snyggaste variationen av franska

CHIAC

tisdag 27 april 2010

my future is so bright i got to wear shades


med googles hjälp, typ såhär tänker jag mig

ser inte den här festen ut att ha varit kul

http://www.acc.umu.se/~yrn/fester/fest14.html

Lillprille

Jag känner mig alltid lite mer obekväm när jag snusar i Frankrike än när jag snusar i Sverige. Vet man inte vad snuset handlar om så kan det ju verka lite mysko när någon öppnar en hemlig liten ask och trycker upp något under läppen. Likaså kan det verka suspekt att någon plötsligt plockar ut ett gråbrunt slemmigt föremål ur munnen. Får man mellan inläggningen och uttagningen dessutom bevittna ett snett leende med stelnad överläpp, eller utsöndrandet av en brun saftig loska kanske man till och med blir rädd, eller i alla fall orolig. Och så luktar det ju lite "special" också. Jag brukar försöka trotsa denna obekvämhet och istället känna mig stolt över mitt rejäla vikingaursprung. Tänka att fransmännen kan ju hålla sig till sina egna fragila små kvinnor. Men idag blev det lite extremt. På bussen ut till flygplatsen utanför Paris satt jag bredvid en fransk kille i min egen ålder. Jag hade försökt höja stämningen på denna långtråkiga färd genom att lägga in en snus. Det blev en stund av njutning, och till min stora lättnad höll snusen sig torr också. Fast tillslut började den ju rinna förstås. Eftersom jag inte hade lust att spotta ut den än så försökte jag loska lite diskret i en pappersnäsduk, det ser ju typ ut som en snytning (med lite vilja). Men snusloskor är ju så himla stora, och sega, och bruna. Pappret förmådde inte suga upp det hela. En fyllig sträng brunt slem letade sig ut vid näsdukens nederdel och landade på min kofta. Jag ville inte ens kolla om någon hade sett mig utan försökte bara låtsas som om allt var i sin ordning och torkade upp med tröjärmen. Sedan plockade jag ut boven i dramat, tog en klunk vatten och dreglade lite på min väska.

TRUE LOVE 2010

söndag 25 april 2010

Flerbarnsfamiljerabatt

Esteban+Allan

En dag när jag steg av tåget vid min hemstation hörde jag plötsligt en röst som fångade mina öron mer än andra här i vimlet. Det var den svenska intonationen. En blonderad kvinna sköt en barnvagn framför sig medan hon ropade efter sina två små killar som zickzackade sig fram på perrongen: Esteban och Allan! Esteban och Allan!

Dit vi är på väg

onsdag 14 april 2010

Rörd

NÅGOT ATT HÄNGA I GRANEN.

Så himla vackert. Jag älskar allt med detta uttryck.

måndag 12 april 2010

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!





Jag brukar ALDRiG youtuba på riktigt. Jag kanske kollar en viss låt om jag inte hittar den i Spotify, men youtubemaraton har jag aldrig lyckats med trots att jag tycker det verkar jättetrevligt. Men jag vet aldrig vad jag ska kolla på. Den här morgonen däremot, har jag hittat hem. Jag förstår plötsligt varför jag aldrig lyckas få till de där maratonen: jag fattar inte amerikansk kultur; det enda jag kan ta till mig är svenska ungdomsserier (gärna från 1980- eller 90-talet, men senare funkar också). Om man skriver in typ S.P.U.N.G. eller Ebba och Didrik så kommer allt som är bra upp. Bara att köra!
Obs. Det sista klippet la jag upp bara för att Jean Reno är så himla snygg, bara för att han liknar en snygg person i mitt liv.

lördag 10 april 2010

Behöver lite mer av detta i mitt liv

Äventyr

Han placerade 1534 ett kors antingen i Gaspé eller vid Old Fort Bay på Lower North Shore och seglade uppför Saint Lawrencefloden följande år.

fredag 9 april 2010

Kära dagbok


tisdag 6 april 2010

Solhälsning

Solen skiner och om du inte kan stråla ikapp så vill jag inte vara med dig.

Var är jag?

Inatt drömde jag att jag inte hade några axlar. Jag hade axlar, men de var löjligt smala och sluttande och helt oförmögna att väcka respekt hos andra. Jag stod framför spegeln och strök mig förtvivlat över mitt nya armfäste, halsen.

söndag 4 april 2010

Scenskräck

Inatt drömde jag att jag skulle ha redovisning inför klassen. Jag hade valt att redovisa i form av musik. Jag skulle framföra en låt av Bob Dylan. Någon timme innan framförandet skulle äga rum insåg jag att jag hade glömt att lära mig låten, jag hade inte sjungit eller spelat den en endaste gång, och egentligen kan jag ju varken sjunga eller spela. Det blev bråttom att låna gitarren av min bror, som satt och hade förfest med sina kompisar. Jag vaknade mitt i lämmeltåget av "konsertbesökare" som kom vandrande över en skogsbeklädd kulle för att bevittna mitt framträdande, medan jag själv var på jakt efter läraren.

Liknelser

Jag tänkte... mycket. Jag tänkte jättemycket. Och skrev en halv roman.
Organismen vill ha en stark, levande, självständig och erfaren person. Men organismens rädsla kräver en liten, förtryckt en som ligger vid dess fötter och aldrig har upplevt annat än denna organism. Lite som på mitt gamla jobb ITj.
Tänkte också på cykelreparationer. Man kommer till en punkt där det krävs att man byter ut så många delar att det är bättre att köpa en helt ny cykel. Mammas cykel skramlade till innanför mitt pannben. Stackars lilla skrothög, som jag älskar att (låta) laga med nya fina däck, ny glänsande kedja som skär sig mot resten av cykelns sepia-rost, och ett gratis sadelskydd för att slippa skumgummifukt mot röven. Jag vill inte ha den där nya känslan! Jag hatar den nya känslan. Det är riskfyllt att transportera sig och jag vill veta på vem jag rider.

R.I.P. hur som helst, tänkte jag om cykeln, för den försvann spårlöst i vintras i samband med att cykelförrådet en vacker dag var utrivet, uttömt, bortsprängt. Men det blev vår i det Stockholm där jag inte befinner mig, och nu i veckan fick jag besked av min bror om att cykeln töat fram.

fredag 2 april 2010

Åh den som ändå kunde få skriva en resumé på svenska; detta ljuva, sjungande språk

...som jag behärskar.
Vet ni att i en stad i Kanada som heter Moncton så pratar de unga fransktalande en variant av franska som kallas chiac. De blandar franska och engelska och det låter jättekul (tror jag, det ser kul ut i skrift i alla fall). Kolla här till exempel: "c'était about les Indians"; "j'ai pas vu le movie but je suivais right ça là"; "tu worries about ça, toi?"; "j'avais watch-é un movie"; "j'ai failli los-er une couple de piasses out of it". Det finns en massa smarta förklaringar till varför dessa variationer uppstår. Allt är jättespännande. Jag har fattat allt och känner mig motiverad till att återberätta det här. Jag har ett flyt inom mig, men det vill inte flyta ut, för jag är så himla trögflytande på franska.



öl.