Redo att fylla 30

Jag vill vara lycklig för det är det enda sättet att bli gammal med stil. Tänk er ett rynkigt fejs som ler - det är snyggt! Tänk er ett grinigt rynkigt fejs - det är fult.

Mjau

Jag behöver en mjuk, smutsig kompis att överösa med kärlek.
Eve, var är du!?

Man ska inte underskatta en liten

Måndagsstämning

På sistone har jag tänkt mycket på döden. Inte på min egen, utan på hur hemskt det vore om någon jag tycker om skulle dö. Det händer ju att man tänker så. Sedan så hittade jag den här dikten och då tänkte jag ännu mer.

Det växer scilla,
lysande blå
utanför ditt fönster

De lätta gardinerna
fladdrar vilsna
i vinden

Jag ville ringa
på din dörr

Men du finns inte
längre.

Brita af Geijerstam

Skulle förklara för mamma i telefon, det var lite dålig mottagning, men när jag sa T V Å L - O C H - H U D så fattade hon

Nu har jag sett den här tjejen live två gånger. Jag rekommenderar det åt alla, hon är helt fantastisk som geni.

Hemlängtan är en bitterljuv känsla

Åh jag vill åka hem till Stockholm och ta foton. Så himla vacker stad alltså. Så jäla fin. Och så alla gulliga människor. Dom ska jag också ta kort på.

Okej, först ska jag bara ta några foton på Paris.




..."ta foton"? Nej det är bråttom att återvända hem nu alltså.

En reminiscens av verkligheten

Jaså, tänker ni. Det där ser ju varken vackert eller aptitligt ut. Och dessutom har du doppat kameraremmen i det hela.

Men då vet ni inte att den här salladen är den första riktiga Elin-salladen som har tillverkats på franskt territorium, medan jag under min lyckliga sommar i Stockholm åt dylika tillredningar var och varannan dag, och att det faktum att jag åt denna sallad idag förde mig både till himmelriket och ett steg närmare tillbaka till mig själv. (ps. kikärtor är en gåva från gud ds.)
Jag kom ihåg hur himla fint man kan ha det ibland alltså. Epic fail hade redan lagt grunden via Skype.
Hej Elin välkommen tillbaka.
Mat=livet, symboliskt sett och icke-symboliskt sett.
Ta ingen skit.

Vad vet du?

Skoj

Jag tänker på fulhet, tråkgrå, vin i håret och grumlet som bara slemmet kan ge.

Sommar i Stockholm

Jag tänker på frihet, trädgård, vind i håret och glädjen som bara vänner kan ge.

Kallare än marmor

Som rotfruktsstumparna längst ner i kylen.
Jag ser dem varje dag.
Jag ser en kondenserad plastpåse med orange eller beigt innehåll.
Jag ser dem, jag tänker att kanske kommer jag att äta dem innan...
Jag vet ju att de håller sig länge, men inte i all evighet.
Men jag öppnar aldrig påsen och jag planerar inte in stumparna i min matlagning.
Jag fortsätter att köpa färska tomater, äpplen och persilja.
Och när förruttnelsen är uppenbar slänger jag den kondenserade påsen,
fortfarande utan att ha öppnat den.

Sov gott

Förra veckan dog min arbetsledare Karsten. Via ett sms grät jag i Marrakech. Jag tänkte på hur han sa puss genom bilrutan innan han gasade ut på uppdrag, jag tänkte på hans plåtmatlåda med korv, hans brunbrända små ben och stora mage, hans yllestrumpor (som hans fru hade stickat) i gympaskorna på gräsklipparens gaspedal. Jag tänkte på hur han sa åt mig att ta det lugnt när jag ringde och hade försovit mig, hur han kramade om mig en dag och sa att jag var tuff. Jag tänkte på hur han tjatade på Bernt och på Bernt som inte längre har någon som tjatar. Jag tänkte på hur han alltid sa åt mig att jag kunde börja när jag ville när jag två år i rad ringde i april och ville jobba. Jag tänkte på "Det säger jag dig Elin, att de lyckliga stunderna i livet, de är inte långa" och jag tänkte på sms:et jag fick i augusti av en 60-årig man med en massa liv bakom sig: "Sakner dig kram". Jag tänkte på vykortet jag skickade för drygt en vecka sedan och som han säkert aldrig hann läsa.

Hjälp