Släpper lös besten

Jag saknar inte, jag längtar inte, jag BEHÖVER en naturupplevelse. Jag behöver även Sverige. Jag rekommenderar inte Frankrike. Vill inte klaga, men jag var på posten och postade ett väldigt viktigt brev. Jag betalade 4,70 euro för att göra det rekommenderat och få en avi när det kommit fram till mottagaren. Fyra dagar senare fann jag brevet i min egen brevlåda, beprytt med fyra olika poststämplar. VA? Adressen var helt korrekt. Allt var korrekt, allt utom postpersonalens kompetens. Brevet hade inte ens lämnat Paris. Hur kan alla vara så jävla klantiga? Jag fattar inte. Det känns som om jag hamnat i ett annat land, höll jag på att säga.

Om det ändå bara var den administrativa klantigheten... Folk är dessutom helt okreativa och humorbefriade. De pratar fult och mycket utan att säga ett dugg. Det är ett mycket fyrkantigt folk som stirrar på varandra och på andra, och de klarar inte av att tänka en enda ny tanke.

Just nu hänger jag helst på Starbucks, hyr amerikanska filmer, lyssnar på italiensk musik och bokar flygbiljetter till andra länder. Frankrike kan ju ta sitt café, sin cinéma och sin chanson och köra upp i le cul.

Jag kanske är orättvis.

mvh,
våga släppa fram neggot i dig
våga se saker från den mörka sidan
våga se att gräset blommar bortom horisonten

Jag äter vad du är

Mitt rådande humör tvingade mig att köpa en stinkande ost.

Här kommer receptet

Christian, bröllopet gick på det stora hela till på följande vis:

Vitlök, lök och färsk chili svettades runt i olivoljestämning och var upplösta i atomer av all nervositet (=finhackade). Kärlekens dag till ära föll ett fint djuprött regn över hela situationen (=paprikapulver). Brudgummen Potatis var avklädd snarare än uppklädd (=skalad) och den rådande spänningen gjorde hans hållning något fyrkantig (=tärnad). Vad beträffar tärnorna var de runda, röda och glänsande, och hoppade hand i hand ur en konservburk - vilken överraskning! (=burktomater). Prästen var närvarande; koncentrerad, stram, likblek i synen, men helt avgörande för tillfället och därför uppskattad (=salt... Jag sa ju förut att det var jag som var präst, men egentligen var jag Gud). Denna lilla skara surrade runt i förberedelser i ca 20 minuter. Atmosfären var instängd, fuktig och het. SVETTIGT OCH RÖTT! Men deltagarna blev alltmer sammansvetsade, allt varmare i kläderna. Makrillen infann sig i sista stund, badandes i en lag av vin och kryddor, men han hade i alla fall ringarna med sig och blev således mycket uppskattad trots sin obscena persona. Så var de då äntligen redo att mottaga bruden. Spaghetti! - befallde makrillen, varpå en lång, slank, blek skönhet gled in på mjuka men spänstiga ben (al dente!). Vigselakten ägde rum, föreningen var gjord och bröllopsgästerna kastade en liten liten dust av svartpeppar på paret, som ännu idag står omslingrade i en varm, magnetisk kyss.
Pasta <3 Potatis, Potatis <3 Pasta

ALLT ÄR FARLIGT

Det är mycket nu, fan, massa grejer som innebär prestationsångest. När det blir extremt övergår det till självrannsakan och därefter till meningslöshet, som både kan vara skön och jobbig.
Så går det runt runt med regelbundna granatregn av rädsla som splittrar sönder hela kroppen och själen.
Jag måste sluta lyssna på Rihannas Russian Roulette också.

Ibland tänker jag: handlar livet bara om att förstärka tillstånd?

När jag känner mig snygg vill jag röka bara för att jag är så snygg.
När jag känner mig ful vill jag röka bara för att jag är så ful.

(Men ibland handlar livet om att bryta tillstånd. Livet är spännande.)

Mätt men ständigt hungrig

Ikväll var det fan true love i köket då jag lyckades med konststycket att viga pasta och potatis. Diverse tärnor och best men och sådant bistod i form av lök, tomat, chili och MAKRILL. Jag svär det var dödsgott.

Bästa hälsningar,
Kärlekskocken a.k.a. The Kitchen Priest

Hallonkärnor

Så långt som vi är ifrån varandra är så långt som vi är ifrån våra barnjag. Strävan tillbaks till våra barnjag är också strävan efter varandra.
När jag tänker på att du är glad och liten och plockar hallon i Italien så tänker jag på att jag är glad och liten och plockar hallon i Sverige.

Ibland lägger jag mig själv på hyllan

Det är okej, bara man kommer ihåg att ta sig i bruk igen innan dammet hinner lägga sig och någon annan wacko tjej intar ens plats i ens liv. Det är min plats i mitt liv.

Eftersom allt som händer i mitt liv även har en symbolisk mening

Ikväll skulle jag laga Förälskade grönsaker. De förmultnande stumparna av purjolök, potatis, morot och rotselleri skulle få koka ihop sig till ett vackert giftermål, en erotisk ormgrop, en elektrisk omfamning som varar för evigt. Men kärleken uteblev. Kocken, det vill säga jag, var alltför ivrig och alltför slarvig vid provsmakningen och bedömde därmed det hela färdigt när bitarna i själva verket var halvråa och inte alls redo att ingå den slutgiltiga föreningen. Kärleken var i själva verket bara på det groende intressestadiet och nu har jag just slukat en kärlekslös, vattnig och osammanhängande måltid. Parterna vet inte längre vad de ska med varandra till och riskerar därför att förbli ensamma grönsaksöar i ett ljusrött hav.

jag är finnig och tjock - vad har jag?

svar: sanguinis profluvium menstruus

alternativt: 15-årskris

åh P1 tack för att ni är så fiffiga

VAR PRIVATLIVET EN PARENTES PÅ 150 ÅR?

kalibrerad

Sist jag flög hade jag inte den där känslan vid lyftet,
för klockan var halv sju på morgonen,
det var kolsvart, iskallt och snöfall
och jag ville absolut inte dö.

Sällan har jag varit så sugen

vad ska jag ta mig till?

Fråga:

Vad har kattungar att göra med kvinnlig nakenhet?

mvh,
jag är närsynt, men världen är blind

Den senaste tiden

Det var iskallt och astidigt och mitt sällskap var asbakfullt. Vi kom fram till vandrarhemmet som vi hade bokat rum på. Det var säsongsstängt.
Växeln pajade på Paris perifera motorväg när vi nästan var framme vid målet. På treans växel fick vi starta oss av trafikinfernot omgivna av en bränd lukt.
Ett plastlock föll ner i handfatets avlopp och det blev stopp. Pennan som skulle fiska upp locket föll också ner.
Jag kom hem och de administrativa damerna mötte mig med frågan "skulle inte du ha flyttat ut igår?"
Jag tog tåget till banken ute i intet för att för tionde gången försöka ro iland mitt bankkort, det borde inte kunna uppstå fler problem nu, tänkte jag, det har trots allt gått fyra månader och de har klantat sig på alla tänkbara sätt - idag får jag det i min hand. Men nej, de hade klantat sig igen.
Tjejen jag gjorde icke-grupparbete med är korkad och tror att jag är det också, men det är jag inte, så jag vill ha mitt betyg för mig själv. Hon skickade ett mail. Jag stötte på henne i korridorerna, det blev en liten dispyt. Jag höll mig rak och trampade ner henne.
Jag kom hem och fann ett brev. Böter för fortkörning 135 euro (det var inte jag som körde).
Jag kom hem. Taklampan funkar inte.

Sedan invigde jag saxen

Moment 22

om det inte hade varit för den andra saxen

Vi fryser ihjäl

Jag är inte bara trött på mina vinterkläder, jag är trött på dina också.

trädgård

Jag fattar inte

/Livet

Smoke gets in your eyes

Lyx

Jag är tillbaka i Paris. Snoret är svart igen och jag har skrivit och skrivit om mitt schema. Terminen kan börja.
Under min långa resa runtom i Frankrike har jag drabbats av oändligt många insikter. Den som framstår allra tydligast just nu är den som kom till mig då jag steg in i en matsal i l'Hospice Gantois i Lille: det är trevligast att samlas kring ett runt bord. Bordet nedan är aningen för stort för att gemenskapskänslan verkligen skulle kunna infinna sig, men så är det ju också celibatärer och kungligheter som satt sig till bords. Vill man ha det riktigt gemytligt väljer man ett något mindre bord och ett livligare sällskap.

!!!

THE KNIFE - You take my breath away I
Uploaded by The_Knife. - See the latest featured music videos.